Graffiti syftar ofta på målade bilder med text, som ofta syns i gatubilden. Graffiti växte först fram som en illegal subkultur i USA under 1970-talet och blandas än idag ihop med så kallat klotter. Idag finns en rad kända graffitikonstnärer som ställer ut på kända gallerier. Istället för pensel använder graffitikonstnärer mestadels sprayburkar för att skapa sina alster.
Graffiti för allmänheten
Den som själv är sugen på att prova på spraykonst eller graffiti, kan kontakta sin kommun. Det finns i de flesta kommuner så kallade lagliga graffitiväggar, där kommunen anordnar sammankomster och intresserade tillsammans provar olika spraytekniker. Man kan även själv måla på egna skivor, om man har tillgång till en bra ventilerad plats. Här finns mängder med sprayfärger och annat konstnärsmaterial som kan vara bra att ha. Graffiti är ett enkelt uttryckssätt som kan vara ett kul sätt att närma sig konst. Eftersom gaser kan vara farliga att inandas använder graffitikonstnärer gärna andningsmasker. Det är därför bra att ansöka till någon av de graffitikurser som olika kommuner anordnar för allmänheten.
Stora graffitikonstnärer
Graffiti är besläktat med den mer traditionella konstarten grafik, som innebär att man trycker bilder. Konstnärer som Jean-Michel Basquiat och Banksy har gjort sig kända inom graffitikonsten och har producerat verk som idag säljs för flertalet miljoner kronor. Jean-Michel Basquiat som verkade på 80-talet, lyfte in graffitin i finrummen och var en av de konstnärer som visade på att uttrycksformen även höll som traditionell konst i den vita kuben. På senare tid har konstnären Banksy gjort sig känd för flera konstkupper. Hans konstnärskap bygger på de stenciler han gjort på väggar runt om i världen. Hans graffitimålningar har ofta ett särskilt budskap, såväl politiskt som kritiskt mot konstvärlden. Ett av de senare kända konstverken var konstverket Ballongflickan, som självförstördes då det såldes på en auktion för över 12 miljoner kronor. Många konstexperter menar att verket på detta sätt, skrev in sig självt i konsthistorien.
